Börjes barnbarn

föralltid

Way up high...

Jävligt seg morgon idag. Kom nog inte ur sängen förrän bortåt 12 nångång, tror jag att det blev. Way too sent, med tanke på vad jag hade tänkt hinna med idag. Finns ju självklart ingenting som liknat frukost hemma hos mig heller, så jag gick upp till huset och bara väntade på att de skulle äta nånting. Blev pizza från ciao-ciao. Inte bra... jag vet.... vet det alldeles för bra. Hänger precis på gränsen till ångest/misslyckande. Jag fastnade där uppe i huset en stund. Hinner inte med någon promenad. Däremot ska jag iväg på Body Jam, har jag tänkt mig, och hoppas på att det ska ge mig lite ny energi. De har ju börjat med nytt program nu och jag har än så länge inte hunnit gå på ett enda pass sen de bytte. Inte bra! Ringde nyss, och eftersom det är Påskdagen idag, så trodde jag inte att de skulle ha öppet, men det hade de tydligen. Endast 11 bokade platser, vilket innebär maaaassa utrymme åt mig. Det gillar jag skarpt!

Glömde ju självklart skriva ner en viktig detalj som hände i Sälen... När jag var i fullfärd med att lära mig åka riktig slalom, ringer min mobil. Jag trodde att det skulle vara andra halvan, som undrade vart jag och Simon tagit vägen. Ack så fel jag hade. De ringde om jobb!!! Det var ju någon dag innan Sälen som jag bara... nej nu jävlar... och sökte jobb till handikapp/äldreomsorgen, trots att jag total vägrat det tidigare. Men desperat som jag var, sökte jag dit i år iallafall. Vill inte stå utan jobb i sommar. Anyway.... jag ska på jobbintervju på onsdag!

...och jag lovar att jag inte alls hoppas på för mycket...  *harkel*

Kommentarer


Kommentera inlägget här: