Börjes barnbarn

föralltid

Groda på rumpan och mycket mer

Fullt ös har det varit sedan uppstarten. Mer eller mindre.
 
Det var inte bara jobbet som hade uppstart (23-24 aug). Dansen började samma helg. Underbart! Med uppstarten följer också alla baciller, och redan på söndagskvällen smög sig det halsonda på mig. Galet. Jag brukar i vanliga fall klara mig en bra bit in på hösten. Tydligen inte denna gång. Så första veckan fick jag sitta snällt vid sidan om på dansen. Tråååkigt. Jag som hade gått in med inställningen att ge järnet den här terminen. En vecka på sjukbänken blev det istället. It sucks!
 
Mitt i veckan klämde vi in en till lunchdejt, jag och Anneli. Blev på "Som hemma" den här gången. Käkade och delade på en morotskaka över samtal om allt som hänt sen sist och även en del politik. Valet börjar närma sig och vi bollade lite tankar för att få lite klarhet vad i helsike man ska rösta på. Som alltid var det en trevlig och mysig stund som gav ny energi. Love!
 
Helgen efter uppstarten (29-31 aug) var det dags för simtränarkonferens i Jönköping. Gå upp alldeles för tidigt för att åka tåg, byta tåg, inställt tåg, vänta på tåg, åka mer tåg och slutligen gå lång promenad, inkluderat omvägen, till hotellet. Christian höll mig sällskap på detta "äventyr", som han ville kalla det. På denna promenad lyckades jag trampa snett så pass att foten blev blå och svullnade lite grann. Great!
 
Förutom denna dumma incident  med foten så var det en suverän helg. Grymma föreläsare och en bra blandning på ämnen som jag verkligen ville ha. En störtskön kvinna med enorm energi som pratade om konflikthantering. Två amerikanska, en norsk och en dansk som pratade om sina verksamheter. Amerikanarna var professionella och det utan(!) att vara typiskt amerikanska. Och så Anders "järnmannen" Olsson. Finner inget passande ord för honom just nu. Med en rejäl skopa humor på härlig Hagfors dialekt är han lika inspirerande som han är galen. Ett grymt avslut på helgen. I like! 
 
 
Med en öm fot så har jag alltså fått köra på halvfart på dansen. Jag har haft svårt att sitta på foten, och självklart har vi golvserier i flera av danserna. Hur otur kan man ha? Står där som ett fån och svär åt min fot. Ska man tänka positivt så har det iofs kanske varit bra, och i ärlighetens namn lite skönt, att ha en liten mjukstart speciellt efter sommarens formsvacka. Införskaffade en cykel från nyöppnade Biltema, så flåset har blivit bättre och foten likaså. Hade första lektionen i modendans i fredags. Nytändning med ny stil och ny lärare. Jag gillar också att det verkar bli en hel del teknikträning. Möjlighet att utvecklas. Happy!
 
På jobbet har renoveringen av kansliet påbörjats. Kul. Det innebär dock att jag är utan arbetsplats. Mindre kul, men inga större problem. Det är bara det att jag känner mig lite "strandad" (intern humor) för att använda Suss uttryck. Det adminstrativa blir så hattigt när jag får jobba hemifrån och inte har allt på samma ställe. Framförallt de fysiska prylarna, som jag nu inser hur ofta jag använder. Telefon, dator, pärmar, papper, skrivare... You name it!
 
Annars är det riktigt roligt att ha mina egna grupper på jobbet just nu. Flera nya barn och därmed helt nya gruppkonstellationer. Blir som en nystart. Möjlighet att tänka om. Tänka nytt. Förändra. Ny inspiration och energi. I tävlingsgruppen har jag fått in nya busfrön och de gamla har utvecklats och börjar bli redo för uppflytt. På konstsimmet är det också några nya, så pass att det är dags att dela upp gruppen. Teknikgruppen är flera nya och de är fler simmare än nånsin. De är där enbart för att de tycker om att simma. Det gör mig så glad. I knew it!
 
Bara polon som går segt. Ett tapp. Men jag ger mig inte. Kommer ha lite polo-fokus i både Simidrottskolan och idrottsfritids. Idag hade jag första tillfället med det ena idrottsfritidset. Igår förbredde jag badhuset på att jag skulle komma med ca 15, max 20 barn. Efter ett samtal med Marina så fick jag veta att det haglat in anmälningar och att det nu var 40 anmälda. Holy shit!
 
Jag cyklade till stan för att hämta nyckel och närvarolista. Vidare mot skolan på andra sidan staden, men mellanlandade en sväng hos mor o far för en snabbvisit. Fick träffa Matte, Viggo och Milla en snabbis. Iväg till skolan för möta upp en hel drös med ungar. Fick ett litet lyft när fritidsfröknarna blev glada över att det var jag som kom. Det var skönt att ha det i ryggen när jag skulle frakta kidsen med buss och sen ha en simlektion med dem. 30 stycken blev det totalt. Bussade tillbaka med barnen och cyklade sen bort till dansen för en timmes lår och rumpa tortyr, även kallat ragga, med Sandra. Sen cykla hem och landa i soffan. Så värd lite vin till maten framför "How I met your mother" med älskling. What a day!
 
Ska avsluta bloggandet med att berätta om vårt lilla mini zoo till hus. Förutom de alldeles för många, muterade spindlarna, så har vi tidigare haft en mördarsnigel som tagit sig in till en femtedel av vardagsrummet och i somras bodde en padda vid vårt utespa. En kväll dunkade det till i fönstret och det var inte något mindre än en superstor nattfjäril. Och för bara någon dag sen hoppade det in en groda. Den smet under bordet så jag kröp under för att locka ut den. Då skulle den promt attackera mitt ansikte. När jag väl fick ut honom så hoppade den hala rackaren upp på mitt bara ben. Ryser av minnet. Simon försökte få tag på den, men då satte den sig på min rumpa... Inte varje dag man har en groda sittandes på röven. Goodnight!
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: