Folke
Kategori: Dagbok
Favorit sysselsättningen har varit att rulla och grisa runt i gruset =)
Fin vovve =)
Favorit sysselsättningen har varit att rulla och grisa runt i gruset =)
Fin vovve =)
Favorit sysselsättningen har varit att rulla och grisa runt i gruset =)
Fin vovve =)
Massa golden
Kategori: Dagbok
Sen blev det ett stopp för att hälsa på två andra hundar som inte bor långt ifrån oss. Ena var en jättesöt valp =)
Kollar på We are Marshall på tv. Dock har det varit flimmer =/ Och snart svartnar det för ögonen. Kommer däcka när som, men ska allt ta mig igenom de sista minutrarna.
Haha
Kategori: Dagbok
"När vi kvinnor får orgasm utsöndras ämnet oxytocin, vilket gör oss mjuka, snälla, gulliga och omtänksamma. Så när karlarna klagar på oss hysteriska, förbannade och frustrerade kvinnor, bör de komma ihåg att det faktiskt är de som inte gjort jobbet tillräckligt bra!"
Go träning
Kategori: Dagbok
Ganska nyss kommit hem från ett härligt Body Combat pass. Känns gött med lite resultat. Orkade mer den här gången. Fick också träffa Olivia som kommit hem. Ska ses på torsdag för att umgås och sen köra spinning. Körde ett Body Pump pass igår också. Det gick bra det med, men ovan med den nya instruktörer och så var det några låtar utbytta.
Ska fixa lite kvällsmat. Se nått på tv kanske. Sen sova.
Inte ropa hej
Kategori: Dagbok
Så har jag spenderat morgonen.
Nu ska jag fixa frukost till mig själv och kanske kolla på en film till det.
Nattdopp..
Kategori: Dagbok
..blev det i lördags med det glada gänget. Fest/mys ute hos Sofia i lördags. Jag, Evelina och Niklas kom ut nån gång vid 19 tror jag. Rebecka och Thomas anslöt lite senare. Sofia hade inhandlat god mat. Grillad kyckling, sallad och potatisgratäng. Och så hade hon skivat sötpotatis och haft i ugnen. Supergott. Vi satt och hade mysigt på altanen och strax innan vi skulle bli hämtade tog vi ett nattdopp =D Härligt!
(bilder från en annan fest)
Va fan
Kategori: Dagbok
Men när resultatet kom var jag glad över att det inte kom inomhus.
Och resultatet?
Lös i magen.
Is it me or the dog?
Kategori: Dagbok
Smulan går det bättre med. Hon har fattat att dörren är öppen och hon kommer in titt som tätt och äter. Duktig kisse. Igår kom hon in vid halv två på natten och sov i garderoben till morgonen =D yes!
Fundering
Kategori: Dagbok
Fail!
Kategori: Dagbok
Tacka vet jag YouTube och mrduckbears18 <3
Mitt liv med hund(?)
Kategori: Dagbok
Dumheten kan jag iaf bekräfta: När en katt eller en liten hund jagar sin svans så är det bara gulligt. Men när en gigantisk golden gör det, så ser den till 90% dum ut =P
Ny man
Kategori: Dagbok
Dock är han aningens större nu, jämfört med bilden.
Ett till
Kategori: Dagbok
Ett till fantastiskt inlägg från Fredrik Backman som bara m å s t e publiceras. Se så. Läs!
Min Vän N tar den arga lappen till en helt ny nivå.
Inne en snabb vända på kontoret med min vän och kontorskollega N. Någon har låst fast en barnvagn i trapphuset så att den blockerar hela entrén.
Jag: (En smula upprört) Hur fan tänker en sån här jävla idiot? ”Jamen jag har en barnvagn, och jag måste låsa fast den PRECIS innanför dörren, så jag bestämmer helt enkelt att bara för att jag inte kunde lista ut de förbannade grunderna i preventivsmedelshantering så får resten av världen anpassa sig och leka Hela havet stormar för att kunna komma till sina jävla jobb!”
Min vän N: (Stiger stillsamt över vagnen i tystnad)
Jag: Jag ska fan skriva en lapp!
Min vän N: Jag kan tyvärr inte hjälpa dig. Jag får inte göra det längre för min fru.
Jag: Va?
Min vän N: Jag får inte skriva lappar längre. Förra gången blev jag polisanmäld, och hon gillade inte det alls.
Jag: Du blev polisanmäld för att du skrev en lapp?
Min vän N: (Rycker på axlarna) Det var en kvinna i trappuppgången till vår gamla lägenhet som konsekvent låste fast sin barnvagn i trapphuset så att den blockerade hela trappan. Och det var ju lite opraktiskt när man köpte möbler och ville få upp dem i sin lägenhet och inte kom förbi och så. Så jag skrev en lapp och påpekade att det här kanske inte var optimalt platsval för just barnvagnsparkering. Och så påpekade jag att om det börjar brinna i trappen kan ju en barnvagn som fattar eld bli en rätt så effektiv dödsfälla när vi andra ska försöka ta oss ut ur huset.
(Tystnad)
Jag: Jag anar att det finns mer i den här historian.
Min vän N: Ja. Hon rev förstås ner lappen.
Jag: Och polisanmälde dig?
Min vän N: Nejnej, självklart inte. Det var det där med korsordet som hon polisanmälde mig för.
Jag: Korsordet?
Min vän N: Ja.
Jag: Du har tappat mig nu.
Min vän N: Vi hade byggarbetare i huset. Och en dag hade de satt sina säckar och verktyg där den här kvinnan brukade ha sin barnvagn. Så nästa dag när de kom dit hade hon satt upp en stor lapp ovanför deras säckar där det stod ”BARNVAGN” i ilsken svart tusch.
Jag: Bestämd kvinna.
Min vän N: Det kan man ju säga. Så då tog jag ner den lappen och satte upp en exakt likadan lapp, där det stod ”MÅNRAKET”.
Jag: Okej.
Min vän N: Men den tog hon förstås ner.
Jag: Och då hämtade du ett korsord?
Min vän N: Nej. Jag ritade en serie.
Jag: En…serie?
Min vän N: Ja. Lite mangainfluerad. Den blev ganska bra faktiskt. Men den tog typ två dagar att göra och färglägga och sådär.
Jag: Oookej.
Min vän N: (Rycker på axlarna) Det tar längre tid att rita serier än folk tror.
Jag: Jag förstår. Vad handlade den om då?
Min vän N: Man kan säga att kärnhistorian var hur ett rart äldre par, där mannen var rullstolsbunden, dog i en brand i sitt hus efter att en barnvagn blockerat handikapprampen till utgången. Den var väldigt detaljerad.
(Tystnad)
Jag: Du är den mest speciella människa jag känner.
Min vän N: Det är ju inte jag som dricker diskmedelsvatten i alla fall.
Jag: (Glatt överraskad) Du läser min blogg!
Min vän N: Är det du eller jag som berättar en historia här?
Jag: Förlåt. Fortsätt.
Min vän N: Hur som helst. Jag satte upp den här serien ovanför hennes barnvagn, med förhoppningen att hon skulle snappa upp det subtila budskapet.
Jag: Och det gjorde hon inte?
Min vän N: Nej. Hon rev ner den.
Jag: Och då…vänta nu…var fan kommer korsordet in i bilden?
Min vän N: Äh, jag var på Kjell och Company en eftermiddag.
Jag: Och köpte sladd?
Min vän N: Nej. Jag skulle ha en termos. Men det är inte direkt relevant för historian.
Jag: Man kan väl få fråga vad du köpte?
Min vän N: (Min vän N tittar på mig lite som man kanske skulle titta på en schimpans som försöker äta vattenmelon med ätpinnar.) Hur som helst så hittade jag ett hänglås med kombinationsöppning där. Fast med bokstäver istället för siffror.
Jag: Okej.
Min vän N: Så jag gjorde ett korsord. Där alla frågor var på temat brand. Till exempel ”Till dessa rödklädda män ringer du om en barnvagn börjar brinna i ditt trapphus”, och ”Så kallas ceremonin där man lägger döda pensionärer i kistor i marken efter att de blivit innebrända i sina hem”. Och så fanns det en ordfläta med en bokstav från varje svar, och det var kombinationen till låset.
Jag: Fiffigt!
Min vän N: Jag tyckte det. Så jag la korsordet i ett kuvert med tydliga instruktioner och hängde det i ett litet snöre på hennes barnvagn, och sedan låste jag fast barnvagnen i väggen med låset.
Jag: Och det gillade hon inte?
Min vän N: Jag pratade ju aldrig med henne personligen, förstås. Men det kom ett argt brev till alla boende i huset från styrelsen dagen efter, där de i ganska skarpa ordalag uppmanade ”personen som låst fast barnvagnen i trapphuset att GENAST avlägsna låset”. Och så tillade de att ”ärendet är polisanmält”.
Jag: Hon klarade inte korsordet alltså?
Min vän N: Det är möjligt att jag missbedömde svårighetsgraden på det.
Jag: Och låset då?
Min vän N: Min fru tvingade mig att ta bort det. Så jag gick ner och gjorde det.
(Tystnad)
Min vän N: Efter, du vet, en vecka. Eller så.
Jag: En vecka?
Min vän N: (En smula förnärmat) Jag har väl annat för mig också! Jag har kanske inte tid att springa och ta bort hänglås precis när som helst bara på beställning sådär!
(Tystnad)
Min vän N: (Rycker på axlarna) Det är i alla fall därför jag inte får skriva lappar längre. Men om DU vill skriva en så har jag spontant ett par bra idéer.
Värt att publiceras
Kategori: Dagbok
Från Fredrik Backman´s blogg.
http://fredrik.cafe.se/personligt-meddelande-2/
Personligt meddelande
Till den ganska stressade blonda kvinna i grön Volkswagen Golf, årsmodell 2004, som låg efter mig på Skälbyvägen mellan Hässelby och Barkarby och vidare mot Kista norr om Stockholm strax innan klockan 12 idag.
Jag förstår att du fann det här med att jag höll hastighetsgränsen på alla 30- och 50-sträckor oerhört provocerande. Du gjorde det ganska klart genom att köra uppskattningsvis 15 centimeter bakom min bil i närmare fyra kilometer, försöka köra om mig vid ett rödljus (innan du i sista sekund upptäckte den där Volvon och insåg att vi inte körde på en enkelriktad väg), för att sedan slutligen argt accelerera in till höger om mig när vi nådde en 70-väg och köra om mig på insidan. I drygt 100 kilometer i timmen. I bussfil.
Jag ska inte ta upp din tid i onödan, jag förstår att den är väldigt värdefull för dig. Så jag vill bara i all hast passa på att berätta för dig att för ett drygt år sedan blev jag pappa till en liten pojke. Han heter Nicholas. Han har stora bruna ögon och sin mammas ögonfransar. Han älskar bröd men är inte så förtjust i smultron. Han gömmer fjärrkontroller och tyglejon i facket under sätet på sin leksaksbil, och fnittrar så han kiknar när jag hittar dem. Det låter sådär som man tänker sig att champagnebubblor hade låtit om de fnittrat.
Jag vet ingen annan i hela världen som någonsin fått hans farfar att gråta offentligt. Eller garva så högt.
Han blir uttråkad när han inte får vara bland mycket människor, och älskar att stå i centrum. Jag antar att han har fått det förstnämnda från sin mamma, och det sistnämnda från mig. Han har hennes försiktigt mejslade kindben, och mina stora fötter. Han har fyra stora tänder i överkäken, och inte en enda i underkäken. När han blir ledsen trillar det tårar stora som pingisbollar nerför de där små kinderna. När han är sjuk vägrar han sova någon annanstans än i vår säng, med sitt huvud på sin mammas nyckelben och sina fötter i mitt ansikte. Han väcker henne genom att pussa henne på munnen, mig genom att ta mitt armbandsur från sängbordet och slå det i ansiktet på mig.
Och när han och hans mamma dansar. Herregud. De kan lysa upp ett släckt rum när de gör det.
Hans morfar är hans bästa vän. I förra veckan blev han så glad när han kom hem till oss att han kröp rakt in i en vägg. Och han har precis lärt sig gå, han är väldigt stolt över sig själv för det. I augusti börjar han på förskolan. När han ser en hund pekar han överlyckligt och vrålar ”TITTA!!!”.
Och när han skrattar. Herregud. Det är som om något rusar runt barfota på insidan av mitt bröst när han gör det.
Han satt och sov i sin bilstol på passagerarsidan när du körde om oss idag, med det där tyglejonet i famnen. Om jag inte hade bromsat när du gick över i bussfilen och sedan skar tillbaka in i min fil så är det genom hans dörr fronten på din bil hade kraschat. Jag vet inget om dig. Jag vet inte om du sett de där videoklippen på nätet om vad en bil i 100 kilometer i timmen kan göra med en människokropp av kött och blod. Och jag vet inte om du någonsin haft en ettåring sovandes på din mage, lyssnat på hans andetag, och insett hur ofattbart ömtålig den där lilla kroppen är. Jag vet inte om du älskat någonting så mycket någon gång i ditt liv att det känns som om du ska få en hjärtattack.
Men förlåt, jag kommer ifrån ämnet här.
Så hur som helst: Jag ville bara säga att jag hoppas att det där som du hade så bråttom till var väldigt viktigt.
Och att du hann dit i tid.
Och jag fastnade för ett kommentar från "Per": Blev just överkörd av ord och kanske en miljard ggr mer lockad att skaffa barn istället för att skaffa körkort. Helvete som du skriver.
Tänktvärt.
Besvikelse
Kategori: Dagbok
Annars har det varit en slö helg förutom en cykeltur bortåt Botorp och Högåsen i fredags. Lite saker har hänt i huset också. Älskling och jag skrev en lista på saker som behöver göras. Igår var vi i perfect mood båda två, så vi blev ett bra team som fixade och trixade här hemma. Gött! Härlig känsla att se resultat, hur bra det blir liksom.
