Börjes barnbarn

På våren letar man efter vårtecken. På hösten behöver man inte leta efter tecken. De smyger liksom på en bakifrån och ger en käftsmäll så man vaknar upp och bara "Jaha. Hösten är här nu alltså?"

 

Veckan efter brorsbarnens kalas drog allt igång. Möten. Först uppstarts möte med tränarna i tävlingsgrupperna. Chockerande nog ett kort sådant + lite käk. På tisdagen efter hade jag lunchmöte med chefen. Mr Effektiv. Han hjälpte mig att boka mötet för mina tränare till veckan därpå. På onsdagen hade vi utbildning nummer två på nya systemet med telekonferens. Lördagen blev det festligheter. Fest för Keckle som fyllde år. Kul fest med en hel del nya ansikten. När jag skulle ta bussen hem så hintade buss-appen mig om att det kommit nya busslistor. Ett säkert hösttecken. På söndagen var det dags för första tävlingen. Bara huxflux. Fyra tappra hade jag med varav två flyttade jag upp efter det. Kommer sakna pluttarna. Den lilla med sina tusen frågor =) Underbart att jobba med barn.

 

Denna vecka inleddes med möte för mina tränar i breddverksamheten. Jag var inte så förberedde som jag hade tänkt och omkastning i upplägget, men det blev ett bra och trevligt möte iallafall. I nobelhallens nya möteslokal var vi och så bowlade vi lite på det. På torsdagen hade jag en session med badhuschefen och spikade nya kod m.m. Hastade sedan vidare till ett möte om idrottsfritids. Annars har jag spenderat samtliga dagar på jobbet för att få ordning på allt innan helgens uppstart.

 

Inledde helgen med tjejfest igår. Jag, Nettan, Jessica och Sofie. Avslutade dock kvällen tidigt eftersom jag hade uppstarten idag. Taxiresan hem var högst intressant. Världens pratgladaste taxichaufför. Och han mummelpratade dessutom, så det var skitsvårt att höra vad han sa. När vi äntligen kom fram så började kortläsaren strula så jag fick sitta, i vad som kändes som en evighet, och lyssna på hans redovisning om hur ofta den strulat samtidigt som han försökte få i gång mackapären. Han började nämna att vi kanske rentav skulle åka till lasarettet så jag kunde hämta ut kontanter. Hell no! Som tur var så hade jag kontanter och prutade ner priset. Men irritationen låg och kröp i bakhuvudet, Om jag inte hade haft kontanter... Skulle jag behövt åka en extra sväng bara för att kunna betala när kortläsaren inte fungerar som den ska? Mja. Vet inte. "Smile and wave". Tack för påminnelsen om det uttrycket Nisse. Eller i det här fallet. "Smile and pay".

 

Så. Idag var det dags för uppstart. Käftsmäll som sagt. Hade inte hunnit fixa allt igår, så blev lite småstressad. Men jag hann klart med det mesta. Bara en utskrift som protesterade. Såklart. Bilden är nästan lite för sann....